cancerborjantillslutet.blogg.se

Min stora kärlek och mannen i mitt liv, har drabbats av det värsta - en obotlig och aggressiv hjärntumör (Glioblastom multiforma, grad 4). Denna blogg kommer att handla om mig, antagligen blir den inte så positiv, men det blir min "ventil" - i en vardag som tagit en drastisk vändning. Tillägg: Den 4/6-2019, vid klockan 16 på eftermiddagen, så somnade mitt livs kärlek in. Lugnt och stillsamt med mig och barnen närvarande. Efter 400 dagars kamp mot sjukdomen, så orkade hans kropp inte mer.

Miserabel

Publicerad 2021-06-24 23:08:17 i Allmänt,

Miserabel - vilket alldeles lysande beskrivande ord, av min sinnesstämning just nu.

Skulle även kunna beskriva livet som "ett steg framåt - och oräknerliga bakåt", käftsmäll efter käftsmäll efter käftsmäll.....

Frågan är inte när det tar slut, frågan är hur många käftsmällar man kan få innan man inte orkar resa sig igen, och man bli liggandes.....

Här och nu.....så många problem, så många beslut, så många funderingar....Uffe, jag behöver dina kloka tankegångar.....här och nu.....vill krypa upp i din famn, känna värmen, din hand mot min kind och dina försäkringar att "allt kommer att bli bra".....

Trött i själ & kropp, men ändå går hjärnan på högvarv....hela tiden...här och nu....

Kanske känns det värre för att det återigen är en familjehelg....kanske spelar det ingen roll...kanske är det den annalkande semestern....som jag kan ifrågasätta nyttan med....vad ska jag göra....? Varför ens vara ledig....? Kanske besvikelsen över att inte komma iväg på den inplanerade semesterresan....har ju ingen Plan B.

Tog en Oxascand.....flera år sedan sist tror jag....kommer den att hjälpa.....? Kan bara hoppas....

Vill så gärna leva efter Uffes devis

KRAMA LIVET

men det är så ofantligt svårt när livet till övervägande delen bjuder på motgångar

Hoppas alla ni fina får en härlig midsommar, och en likaledes härlig sommar
(inser att hela inlägget andas martyrskap på något sätt, men det är inte avsikten.....jag behöver bara "skriva av" mig....och ingen är tvingad att läsa ändå 😉)

Kommentarer (4)

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2021-06-25 20:53:49

Önskar dig en fin midsommar trots din smärta du går igenom .Men utan att vara Uffe ,så sägs det att efter regn kommer snö. Jag har haft ett helvete efter helvete efterhelvete. Mem min tid kom! Din tid kommer den med då du ska finna glädje på riktigt.

Svar: Som jag längtar efter den dagen då allt vänder......Jag hoppas att min tid kommer.
KRAM

Helena Brynte

Postat av: Anonym

Publicerad 2021-06-25 20:54:49

Sol skulle det stå 😄 men det kanske var hela hemligheten .. regn snö regn.. sol

Postat av: Maria

Publicerad 2021-07-17 19:25:24

Hej!

Hittade din blogg efter ett inlägg på Cancerfondens sida och har nu ägnat mina två första semesterveckor åt att läsa den fån början till slut. Tack för att du delar med dig. I slutet av juni var det 18 år sedan jag förlorade min pappa i cancer och trots att det har gått lång tid sörjer och saknar jag honom fortfarande. Vissa årsdagar är lättare än andra men i år ramlade jag ner lite djupare i det där svarta hålet.... Då finner jag tröst i att läsa om andra som har erfarenheter som liknar mina.

Det gör mig ont att läsa om dig och din familj men samtidigt känns det ändå som en lättnad på ett sätt (jag tror och hoppas att du förstår vad jag menar). Sorg är knepigt och det är få som förstår. Lättnaden ligger förmodligen i att känna att det finns andra som känner ungefär likadant, att man inte är helt knäpp och konstig... Ta hand om dig och dina fina barn!

Mvh Maria

Svar: Tack snälla för de fina orden. De erfarenheter du och jag delar (med en massa andra såklart) är ju inget man ens önskar sin värsta fiende. Men det finns en viss tröst i att veta, att man inte är ensam i detta, och att det man känner, delas av andra.Jag upplever samma sak, när jag läser andras bloggar - det är en stor tröst i allt elände.

Ena dagen känner man det som om livet börjar gå åt rätt håll, för att nästa dag få en käftsmäll så att man hamnar i det där svarta hålet som du nämner.
Men jag lovade min man att jag verkligen skulle LEVA, och jag ska försöka. Tårarna kommer inte lika ofta, även om det känns som om sorgen, de svarta dagarna, är livslång och tung.
De bra dagarna är iaf fler än de dåliga, men jag har så otroligt mkt annat tråkigt i livet att brottas med, sedan flera år tillbaka, men även det börjar så sakteliga (alldeles FÖR sakta bara.....) rätta till sig.

STOR KRAM till dig

Helena Brynte

Postat av: Katarina

Publicerad 2021-07-22 17:34:21

Hur går det för dig??? Bättre??

Svar: Tillfällena där jag kastas ner i mörkret kommer mer och mer sällan. Men jag har haft det otroligt tungt det senaste året med andra, privat, bekymmer som "ätit" upp mig och tagit massor av kraft. Och när alla dessa problem uppstår så saknar jag Uffe så oändligt mkt. Han hade så bra lösningar på allt....

Helena Brynte

Kommentera inlägget här

Om

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Länkar