cancerborjantillslutet.blogg.se

Min stora kärlek och mannen i mitt liv, har drabbats av det värsta - en obotlig och aggressiv hjärntumör (Glioblastom multiforma, grad 4). Denna blogg kommer att handla om mig, antagligen blir den inte så positiv, men det blir min "ventil" - i en vardag som tagit en drastisk vändning. Tillägg: Den 4/6-2019, vid klockan 16 på eftermiddagen, så somnade mitt livs kärlek in. Lugnt och stillsamt med mig och barnen närvarande. Efter 400 dagars kamp mot sjukdomen, så orkade hans kropp inte mer.

Jobbiga samtalsämnen....envis som en röd gris

Publicerad 2019-04-10 23:43:00 i Allmänt, tufft, ångest,

I gårkväll....eller snarare inatt....lade jag mig i ett bad då jag frös så fruktansvärt mycket. Toksomnade i badet....älskar att bada, men har inte kunnat göra det när Uffe varit hemma, eftersom jag vill ha koll på honom så att han inte får ngt anfall. Vaknade av att sonen knackade på dörren....hade en sprängande huvudvärk. Tog 2 alvedon och gick och lade mig, bredvid älskade Elin, som tagit plats i Uffes säng.
Sov oroligt och varje gång jag vaknade så var det med sprängande huvudvärk.
Vaknade vid 7.30, utan att ngn klocka ringt och kunde konstatera att Elin försovit sig....hon studsade upp och lyckades komma i tid till plugget iaf.
Klev upp själv och började morgonen med 2 alvedon....som inte hjälpte.
 
Svängde förbi jobbet och plockade upp min dator innan jag fortsatte mot kommunhuset där jag skulle på möte/information/utbildning. Strax innan mötet ska börja så ringer U och har ångest och är ledsen. Han vill absolut inte träffa någon och jag ringer H som skulle ha hälsat på U under eftermiddagen. H var väldigt förstående och jag lovade att återkomma när det var besöksläge igen.
Jag satt på mötet och kände mig extremt ofokuserad då jag hade sån ångest över att jag inte var hos U, istället för på mötet....men jag har tjatat om en möte under lång tid, och det var desstuom info som jag verkligen behövde, om ett helt nytt datasystem som införs gällande skolskjutsar/skolkort.
Hoppas något fastande iaf.
 
Direkt efter mötet åkte jag till Handen C för att leta rätt på en klocka med stora, upplysta siffror på. U vill ha en då att han kan se vad klockan är när han vaknar på natten. Hittade en som jag tror funkar. Messade Pontus (som var hos U) om U ville att jag skulle köpa med något....och han ville ha choklad & godis - så det blev det, inklusive ostbågar & grillchips - all in.
Nämnde jag att han slutat med sin diet....😱
Sedan åkte jag till U, kände mig som en packåsna i korridorerna, matkasse, väska med div saker som jag glömde ta med igår, samt en tung lymfdräneringsmaskin...
Pontus var där och hade försökt fixa med en chromecast till tv:n, men det funkade visst inte.
Efter en liten stund överraskade Elin oss genom att oförhappandes dyka upp😃
 
Igår hjälpte jag U till/från toaletten på sjukhuset, och det var med nöd och näppe som han klarade av det.
Det sista jag gjorde igår, innan Elin och jag åkte från Uffe, var att jag sade till honom att han MÅSTE ringa på en sköterska om han vill gå på toa på natten. Han "viftade bort" det med ett "ja, ja".
I det läget så valde jag att flytta hans gåstol långt utom räckhåll från honom.
Idag när jag kommer så visar det sig att han gått på toa på egen hand på natten i alla fall!!!!😡
Då har han alltså, med hjälp av det där typiska "sjukhus-säng"bordet med hjul, tagit sig till gåstolen och gått på toa!!!
Men han var visst HELT slut efter det och det kommer inte att hända igen.

Vi pratade en hel del och samtalsämnet hoppade mellan vad som behöver göras hemma, hur vi gör med autogiron som ligger på hans konton, hur vi gör med hans konton....hur slutet kommer att bli...vilka han vill ska vara där på slutet....om han vill bli återupplivad om det kommer till det läget (nej, det vill han inte)....önskemål inför begravningen (Uno Svenningsson/Freda - en av de bästa turnéer han gjort....han vill höra "Under ytan", "Vågorna" och ngn Freda låt)
 
Tårarna har kommit och gått under dagen, för min del, och även för Uffe. Han har börjat ta låga doser av ångestdämpande. Hoppas de kommer att hjälpa.

CANCER - GO FUCK YOURSELF!

Om

Min profilbild

Mrs Ordinary

Gift med Ulf, som jag träffade 1988 i ett stall. Han var medryttare på en häst, jag tävlade en annan häst åt en vän, och ganska snart sa det klick. Efter 6 månader flyttade vi ihop, förlovade oss och köpte en häst. 1991 gifte vi oss, jag var nästan 22 och Uffe 28. 1998 kom sonen Pontus och 2004 dottern Elin. Hästar och ridning har jag hållit på med sedan 1975. Tävlat mestadels dressyr, även lite hoppning, men även provat på både fälttävlan och distansritt. Rider inte längre, men det gör dottern. Även sonen var aktiv i 10 år. Har ett stort intresse för matlagning, och är periodare när det kommer till bakning. Bor i en äldre tegelvilla i Tungelsta (mellan Sthlm och Nynäshamn). Arbetar på expeditionen på en låg- och mellanstadieskola. Uppdatering: den 4/6-2019, vid klockan 16 på eftermiddagen, så somnade mitt livs kärlek in. Lugnt och stillsamt med mig och barnen närvarande. Efter 400 dagars kamp mot sjukdomen, så orkade hans kropp inte mer.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela