Ångest
Jävla skitnatt....vrider, vänder.... sömnen är långt borta.... tankarna maler, vägrar lämna mitt huvud.
Tog ingen insomningstablett- ångrar mig bittert.
Måste sova...klockan ringer 5.45... har varit så trött senaste veckorna... sova...måste sova....
Varför tog jag ingen tablett? Borde ha fattat att det skulle bli såhär.... inte bara svårt att sova nu...blir ju så, när sömnen inte infinner sig fort nog - så kommer allt det mörka fram. Har gett upp nu - insomningstablettens tid har passerat - tog en
ångestdämpande. Händer inte ofta, vill inte, hatar piller.
Borde jag tagit insomningstablett också...? Nej...då kanske jag försover mig....
Väntar...väntar på att skiten ska kicka in....vill bara sova...slippa tänka...slippa mörka tankar. Vill vaggas in... få slappna av....kroppen är som en fiolsträng. Hur gör man - hur slappnar man av när huvudet vill men kroppen vägrar...?
Negativa saker kommer i skov- varför är det aldrig så med positiva saker? Eller...det kanske det gör...eller har gjort....man ser kanske inte skogen för alla träd? Nä, positiva saker har nog aldrig radat upp sig på led... eller så var det så länge sedan
att jag glömt bort det.
Jag väntar....på sömnen....på att ångesten ska lägga sig... på att positiva saker ska rada upp sig...
Jävla skitnatt.... skriver av mig lite här....i min digitala spypåse....
Over & out.....
Krama livet....jag får försöka med det vid ett annat tillfälle ❤️
