cancerborjantillslutet.blogg.se

Hur blev sommarsemestern egentligen….jag som faktiskt hade ångest för att ens vara ledig….
När semestern närmade sig så kände jag mest att ”jaha – 5 veckors ledighet….VAD ska jag hitta på då…..”, det var faktiskt ångestfyllt, vetskapen om 5 veckor ENSAM.
Skulle ju ha åkt till Frankrike i över 2v med kompisar, men det var ju inställt – och det hade jag ju ändå sett fram emot – det hade liksom fått semestern att gå lite fortare.
Hade seriösa tankar på att minska ledigheten till 3v.

MEN, det blev faktiskt en BRA sommar, även om vädret kanske inte alltid varit toppenfint. Elin kom iväg till Sundborn i 2v som konfa.ledare, och hon hade det superbra. Det är ett fint ställe att vara på för henne, då även Uffe varit där, och älskade det. Jag tror att det har hjälpt henne mycket att få tillbringa tid där, och även tid med konfa.kompisarna, utöver tiden i Sundborn.

Hon och jag satt tillsammans i soffan och tittade på själva konfirmationen, som sändes via länk. Elin var glad, och pekade ut de olika vännerna….jag satt bredvid med tårarna strömmandes ner för kinderna mest hela tiden. Att se kyrkan igen….det kom tillbaka en massa minnen….var Uffe och jag satt, både under kyrkospelet och under själva konfirmationen, med båda barnen…hur glada vi var då….vilken feststämning det var….
Men det är en liten skillnad – för även om tårarna rann….så var det iaf fina minnen som dök upp den här gången.

Jag passade på att göra en 3-dagars tripp till GBG när Elin var borta. Skönt att byta miljö….
Fick förmånen att träffa 2 fina vänner, Linda & Ji – blir lång mellan gångerna, men sååå härligt att ses.

Jag åkte upp och hämtade E i Sundborn när det var dags för henne att åka hem, och på vägen till Sthlm så passade vi på att göra ett fikastopp hos svärmor i Hedemora – självklart med Coronaavstånd (hade t.o.m. tagit med 2 fällstolar så att vi kunde sitta utanför hennes balkong, men det regnade…)

Mysiga Sundbornsgården

Sedan var det dags att infria Pontus julklapp…en ”roadtrip” till lite olika bilmuséer….. 
Här är en liten ”bildkavalkad” av den:

Första stopp - Cloettas fabriksförsäljning.....😱

 

2:a stoppet - Motala motormuseum, där det även fanns lite annat skoj

 

3:e stoppet, Gränna, där vi gälsade på fina Gun-Britt, som varit min chef i mååååånga år. Kul att se henne igen. Efter det gjorde vi en avstickare till Grännaberget för att se på utsikten

Elin passade på att rädda små grodor på grusvägen😀

Sedan blev det en natt i Jönköping

 

Dagen eftr rivstartade med ett besök på Bynanders Motormuseum

 

Lunch blev det på fantastiska Mandy´s Diner i Älvsered

 

Ullared kan man säga var "mutan" för att få med dottern (hon fick såklart inte vara ensam hemma)
Kan säga att det INTE var några problem att hålla Coronaavstånd!!! Betydligt enklare här än på SL:S bussar och SJ:s tåg!

Pontus insisterade på att vi skulle köpa detta. Han och jag lade ett 2000-bitars i julas, och det tog lååång tid. Han hävdar dock att detta 4000-bitars kommer att vara enklare....känner mig tveksam😳

 

 Sedan  blev det ett återbesök på Sotanäs B&B. 3:e gången vi bor här och även denna gång hade vi turen att få ha hela huset för oss själva

 

Godmorgon 😀

 

Svedinos Bil- och flygplansmuseum stod näst på tur - imponerande stort!!!

Raketstolen var inte alls så bekväm som jag ger sken av.....
Vid det här laget hade Elin tröttnat helt så hon satt i bilen och sov.....

 

En helt otroligt god lunch, intogs på Laxbutiken Restaurang & konferens i Heberg, innan vi for vidare till Trollhättan (via Hede outlet) för övernattning

 

Morgonen efter åkte vi direkt till Saab museet. Vi skulle ha besökt Volvoditot, men det var tycärr stängt pga Corona. Här fick vi med Elin in, men att säga att hon var måttligt intresserad är ett understatement....hennes mamma var nog kanske också det....men nu var det ju Pontus julklapp!

 

Lunchstopp blev på Mandys Diner i Töreboda, lika gott som sist och även här med en bensinpump på toaletten😂
Sent omsider så kom vi hem, alltid skönt att göra det. Otroligt glad över att få tillbringa så mkt tid tillsammans med båda barnen. Galet många biltimmar spenderades med musikquiz, som Elin mestadels höll i. Otroligt imponerad av sonens (och även dotterns) kunskaper om låttitlar & artister💗

 

Vi har även hunnit med en tur i skogen som resulterade i tillräckligt med blåbär för 3 pajer….svampen krymper ju tyvärr på tok för mycket så det blev inte så mycket kvar när jag var klar….

 

Lite trädgårdsarbete har det också blivit….men jag erkänner att jag är sjukt less på rådjuren som kommer på besök. Mina galet goda ärtor….hann smaka 2 ärtskidor, som hade blivit klara….dagen efter var ALLT uppätet….

Såhär blev det när det var klart. Gissa hur många pissmyrebon det får plats på sträckan utanför muren....Tappade räkningen efter typ 12

 

Minigolf i Nynäs har det blivit - gissa vem som vann? Med rosa golfboll kommer man långt👌

 

Börjat ett nytt försök att prova ut linser, denna gång månadslinser. Blev sjukt full i skratt när jag första gången kom hem från optikern (hade inte satt i linserna ännu) och skulle läsa på intruktionerna för hur man skulle hantera linsvätskan....Hur tänkte dom.....den pyttelilla texten....när man ser uselt....😂

 

Bilen fick sig en storstädning & tvätt. Sonen tvättade sin bil samtidigt😂😂😂
Känns som om min på något sätt blev lite fräschare....

 

Tinder levererar😂
(ja, jag ironiserar över detta Tinder, men det finns trevliga peroner där också)

 

Pontus konstaterar att han nog är ganska lång, och mamsen konstaterar att hon krymper 😯

 

Aldrig har min mynta växt så bra som i år. Uffe gillade mina Mojitos, men jag kan lugnt konstatera att romflaskan inte lär ta slut i år heller. Inte lika kul att slänga ihop, när jag inte kan bjuda honom😔

 

Så…till sist….en liten fundering….
Jag vet inte om det är bara jag som är expert på att alltid fastna vid en fokusering på sina egna svagheter istället för sina styrkor. Varför är det så otroligt mkt enklare att göra en lång lista på de svagheter man besitter, istället för de styrkor…..?
Jag har till och med påbörjat en lista, en lista med rubriken:
”Vem vill ha någon som…..”
Som följs av en massa negativa punkter om mig själv.
Har ju skrivit det förr, att jag startade bloggen för att skriva av mig, för att JAG mådde bättre av det. Jag skriver här, jämför det lite som att skriva texten på ett papper, ”knölar” ihop pappret och kastar det – för att kunna börja på en ny kula nästa dag.
Varför är det då så jäkla svårt ”knöla ihop” listan som jag nämner här ovan….?

Nä….ångrar mig….det var inte en sista fundering….. jag inser att det faktiskt FINNS underbara människor där ute…..när man minst anar det….som blir en del av en helande process…..

Semestern, som jag inte ville ha från början, har tagit slut, jobbet har tagit vid….men nu önskar jag plötsligt att semestern fått vara liiiite längre…
I mitt senaste blogginglägg skrev jag:

”Saknar.....saknad.....vill vara ensam....vill inte vara ensam....ensamhet låter så mycket mer ledsamt än tvåsamhet....ångesten kryper under huden vill bli omfamnad....känna trygghet.....någon som bryr sig om MIG, som frågar hur min dag har varit....någon som ORKAR med att lyssna när jag berättar om de dagarna som inte varit så bra....vill sova.....sova bort nätterna....sova bort dagarna....meningslöshet....”

Det BLEV ju bra till slut.

Att få sömnproblem när man ska börja jobba, efter en längre ledighet – ja, jag skulle bli  MYCKET förvånad om jag inte fick det. Men den här gången tar det alla pris. Har bestämt mig för att inte ta några insomningstabletter….men fortsätter det såhär så måste jag. Natten sön-mån blev totalt 5 timmars sömn, dock inte i ett sträck. Natten mån-tis, som precis har passerat, var vidrig. Kom i säng vid midnatt, vaknade 02.35…..somnade om någon gång efter 03. Vaknade igen 04.41….hittar, vad jag tror är en finne på insidan av låret. Ligger och river på den….försöker klämma den…..för att efter ett tag få för mig att det nog är en fästing. Letar i halv panik fram en fästingborttagare (ja…..viss fobi för fästingar!!!). Hittar ett par glasögon, tänder alla upptänkliga lampor på toan (inser här att jag verkligen borde ha bytt upp mig i styrka på glasögonen). Tycker mig se att der ÄR en fästing, drar och sliter i ”den” tills ett hyggligt blodvite uppstår (mmm – blodförtunnande medicin gjorde ju sitt till), tills jag inser att det nog inte är ett kryp, utan att jag nog helt enkelt har lyckats stå och dra i någon form av hudflik.

Hur enkelt tror ni att det är att somna om efter det…..?
Om någon av er har funderingar på det så kan jag meddela – INTE ALLS!
Efter att ha försökt fram till 04.30 gav jag upp – det blir FÖR ångestladdad att ligga och vrida och vända på sig, dessutom tenderar negativa tankar att poppa upp i huvudet, det blir som en ond cirkel.
Jobbdatorn och en del papper hade jag ju ändå med mig hem, så varför inte sätta sig och jobba undan lite…..?
Får hoppas på att kommande natt blir bättre.

KRAMA LIVET💜