När morfin inte hjälper....panik....
Det blev en intensiv dag på alla sätt och vis...
- Jobb 8-10....man hinner inte mkt, men jag orkar inte mer just nu
- Till banken för att lösa problemet m alla spärrade konton iom kortbedrägeriet
- Väntar länge, innan det är min tur - får reda på att kassörskan inte kan lösa mitt problem - får vänta på ngn som ska hjälpa mig
- 10.30 - sköterskan från sjukhuset ringer och berättar att Uffe vill att jag ska komma. Han har superont och morfinet funkar inte.
- Meddelar kassörskan att jag får komma tillbaka senare
- Full fart till sjukhuset, halvspringer från bilen & genom korridorer
- Kommer fram, och han har verkligen jätte, jätteont i sin högra sida & sittbenen. Han har fått en morfinspruta i armen, men den hjälper inte.
- Han får morfin direkt in i sin piccline (en central venkateter, en liten slang, som går från armvecket upp förbi armhålan och slutar vid hjärttrakten). Smärtan avtar men inte helt.
- Läkaren kommer in. Uffe har fått en röntgentid då magen strular.
- Uffe slumrar och jag går iväg och flyttar min bil & köper lunch på macken
- Sätter mig bredvid hans säng och äter lunchen
- Går ut i anhörigrummet och ringer banken för att försöka få reda på vad som händer med mina konton & bank-id
- Telefonkö.....
- Kommer fram och drar problematiken....under tiden jag pratar börjar det gå upp ett ljus för mig....jag har inte råkat ut för ngn kortbedragare - jag har bara ett jävligt uselt minne för tillfället. Förde ju över autogirot för huslånet på mig och det hade jag glömt bort. Det fanns inte tillräckligt med pengar på mitt kto när det skulle dras så de drog de pengar som fanns, och när jag flyttade över lite mer så drogs de också....😱
- Ringer min bank (som är ett mindre kontor, under Swedbank), och de ska fixa till allt.
- Uffe körs ner på röntgen, han vill att jag går med vilket jag såklart gör. Passar på att fixa med hemlarmet. Vi har skrivit över det på mig, och just idag beslöt dom sig för att göra överföringen och alla larmkoder nollas...fixar och trixar lite, och tror jag har löst det.
- 30 minuter senare är vi på avdelningen igen, och där väntar Robban som ska hälsa på U
- U är trött, men det är alltid trevligt med besök.
- Dags för Uffe att få byta rum - himla lägligt, precis innan Robban ska gå...så han får agera flytthjälp. U får byta rum för det finns ingen syrgas i det nuvarande rummet, utan det är en portabel maskin som för oljud. I nya rummet finns syrgas i väggen
- Hejdå Robban, tack för hjälpen
- Uffe börjar få ont igen...riktigt ont....
- Jag säger till en sköterska
- U vill att jag ska försöka ändra benen på något sätt. Han är nu ordentligt smärtpåverkad. Jag försöker flytta benen som han vill. I vissa lägen när man rör hans högra ben gör det så ont att han skriker. Han kan inte förklara hur han vill ha det, antagligen är han omtöcknad av både mediciner och smärta. Han säger "lyft båda benen", jag säger "det gör jag", han säger "nej det gör du inte" - jag höjer båda benen så att han kan se att jag lyfter dem, men fortsätter hävda att jag inte gör det..."Flytta benet utåt", men jag gör ju det, säger jag - "Nej det gör du inte". Sådär fortsätter det och jag blir mer och mer desperat då han nu har så ont att han skriker och gråter. Jag får nog och går ut och säger till en sköterska att han måste få smärtstillande - NU, och det får han.
- jag och 2 sköterskor försöker förstå vad U vill att vi ska göra och till slut fattar vi - han vill att vi ska flytta upp hela honom, högre upp mot huvudänden mot sängen - till slut blir allt bra och jag kan andas ut
- Säger hejdå till U, som är trött, vid 16.30
- Läkaren kallar in mig på sitt rum när jag ska gå, han vill prata om röntgensvaren. U har fått en tarmomvridning....inte bra alls. Han ska få en medicin som förhoppningsvis ska få tarmen att vrida sig tillbaka. Om det inte funkar så ska han få en pump som ska ge honom en annan magmedicin, morfin och antiillamående medicin...och om det inte funkar så är det riktigt, riktigt allvarligt😢
- Jag återvänder till Uffes rum och ska precis berätta för honom när läkaren kommer in, så då får han berätta. Vet inte hur mkt U hänger med på informationen, han är trött...
- Uffe vill att jag avbokar morgondagens besökare, han orkar inte.
- Jag säger hejdå till U igen, och åker hemåt.
- Plockar upp Elin hemma och självklart funkade inte larmkoden som jag hade tänkt mig. Fixar & trixar lite och till slut så löser det sig - det är ju bra om man kan komma in när man kommer hem sent ikväll.... Åker iväg till Globen, där vi äter varsin salladsmiddag, sedan ger vi oss av till Tele2 för att se på Swedish House Mafia, tack Majsan som fixade det, ett välkommet avbrott i det som inte längre är vad man kan kalla en "vardag"💗
Självklart hade jag sagt till både Uffe och sköterskorna att jag är "stand-by" och att det är bara att ringa när som helst på dygnet, så kommer jag.
Självklart hade jag sagt till både Uffe och sköterskorna att jag är "stand-by" och att det är bara att ringa när som helst på dygnet, så kommer jag.


SHM Coolt med teknik
- trött.....sovdags....
CANCER - GO FUCK YOURSELF!