Fyller man dagarna slipper man tänka!
Så är det faktiskt....ser man till att ha fullt upp slipper man de jobbiga tankarna i huvudet. Men - ser man till att ha fullt upp så blir man ÄNNU mer tankspridd, så det blir lite pest eller kolera på ngt sätt.
Idag fyllde jag dagen....
* Kl 10.00 var jag i Länna och lämnade in bilen på en in- och utvändig tvätt (en Let´s Deal grej jag köpte för länge sedan och nästan hade glömt bort). När den var klar bad en av killarna (de var typ 5 st) som jobbade där, att jag skulle dra med handen längst ned på bildörren. Den var lite skrovlig, och han påtalade att det var asfaltsfläckar, och att jag kunde boka ny tid så skulle de fixa det...det ingick alltså inte i den utvändiga tvätten, förstod jag. Jag frågade då hur de skulle fixa det, och fick svaret att de skulle använda kallavfettning... inte direkt rymdforskning - det använder jag ju själv, när jag tvättar bilen hemma....
* Efter biltvätten åkte jag till Bauhaus och köpte 5 säckar trädgårdsjord och 1 säck blomjord.
* Sedan blev det ett 2 timmarspass på gymmet, brukar inte hålla på mer än 1,5 timme så jag var antagligen lite lat mellan seten, men 30 min löpning och sedan lite armar/bröst på det.
Nackdelen med gymmet är att vilan mellan seten ger mkt utrymme för de förhatliga tankarna....😔
* Storhandla var nästa punkt på dagens schema
* Ett kort stopp på Bagarstugan och lyxade till det med en vaniljlatte, mest för att få hälsa på min kollega Maria, som jobbar extra där. Träffar vänner i "små portioner" än så länge. Sprang på lite andra vänner också🙂.
* Hem och körde ett par tvättmaskiner - det regnade ju ute. Passade på att lata mig lite i soffan under tiden....men borde ha ringt runt till lite olika instanser och företag och fixat med lite saker som behöver "städas upp" efter Uffes bortgång, men sköt det på morgondagen....eller nått...
* Regnet upphörde och jag gick ut i trädgården och grävde lite för att plantera en klematis som Majsan kom med för någon vecka sedan. Sedan spred jag ut innehållet i de 5 jordsäckarna på lämpliga ställen på gräsmattan....där det saknades gräs...typ, och sedan på med gräsfrö - och trots att det regnat tidigare, var jag tvungen att vattna.
Majsans klematis planerad. Hoppas nu verkligen att den trivs där - tänkte att den kunde klättra på staketet & stenarna bakom....
Ser ut som ngt slags mullvadsspår på gräset...hoppas det tar sig
* Flyttade in en massa utemöbler in under tälttaket på övre altanen.
* Lyckades flytta släpet, med skräp på, för hand, från gräset till den grusade ytan, där det ska stå. Lite extra motion👌
....och ändå fick jag inte gjort det jag hade tänkt mig....städa ur förrådet under trappen....där alla resväskor ligger - längst in - blockerade av madrasser, täcken, och en hel del annat elände.... Nåja, det lär ju inte städa sig själv utan väntar vackert på mig....liksom samtalen till olika företag/instanser....
Dagens funderingar, när det fanns tid för det, handlade mest om ett dåligt samvete (återigen) för att jag till och från under Uffes sjukdomsperiod, var irriterad på honom och situationen. Oj, vad jag ångrar dom känslorna, men när man är mitt uppe i det, så lever man under en nästan omänsklig press och stress, det går helt enkelt inte att förklara för en som inte varit med om det.
Allt detta kan jag knäppt nog, jämföra med att få barn - jag vet - det låter helt absurt. Men, det jag menar är att när man ska få barn så är den stora grejen själva förlossningen, men det jobbigaste (för mig iaf) kom ju efteråt. Förlossningen var ju den lilla delen, tiden efter handlar ju om veckor, månader och år - med en känslomässig bergochdalbana - som man inte hade innan man fick barn.
Döden, när den infaller, är ju hemsk - även om jag ju visste (sedan över 1 år tillbaka) att den var oundviklig - men det känns som om den var den lilla delen - det är NU ett annat helvete startar.....
Jag är en ENORM trygghetsnarkoman, det finns ingen som helst trygghet i det liv jag nu har framför mig, inte förrän jag hittar fotfästet igen. Och som tryggehtsnarkoman är det oerhört frustrerande och påfrestande att inte ha en tidsaspekt att luta sig emot. tänk om någon bara kunde säga att "lugn bara, om ett par veckor får du fotfäste igen, och tryggheten kommer att infinna sig"...
2 arrangemang efter begravningen, ligger kvar, intakta, på Bryntes Backstage. De andra trivs som snittbuketter i blomsterhavet i uterummet. Det doftar ljuvligt.
KRAMA LIVET💜
