PLUS & minus
PLUS
En jättetrevlig middag med Staffan, god vän med mig & Uffe, på da Peppe i fredags - flera år sedan vi sågs sist.
Besök av Lena & Emil, som körde ToR Skåne i lördags, för att hämta upp lite saker de köpt av Uffe. Vi hann med en snabb lunch & fika innan de vände hemåt igen.
Galej med Helena S, Helena B & Madde i lördags. Först en superfräsch asiatisk buffé på Ri Cora på Götgatan. Sedan blev det Mia Skäringer på Tele2, en riktigt bra show👌. Stort TACK till Frasse (kollega med Uffe) som, när vi sågs för första gången, av en händelse, på en 24-timmarskryssning, sa att han skulle fixa biljetter till Mia S - och det gjorde han💗.
Att jag, två nätter i rad, sovit 6-7 timmar - UTAN att vakna, och UTAN piller (fattar inte att jag ÄNDÅ är jättetrött😫)
Nu kommer natten mot måndag....vet inte varför den blir så ångestfylld hela tiden - men det får bli en tablett - orkar inte vrida & vända på mig m svarta tankar.
Nu kommer natten mot måndag....vet inte varför den blir så ångestfylld hela tiden - men det får bli en tablett - orkar inte vrida & vända på mig m svarta tankar.
Tittade på "Så mycket bättre" idag, och då sa Nicklas Strömstedt (fantastisk textförfattare) att "Skriva är ett sätt att ge sig själv terapi" - och det är precis så jag känner med bloggen - självterapi. Inte för att jag vet om det egentligen funkar, men det känns iaf bra. Som att skriva ner all skit på ett papper på kvällen när en hel dag passerat, sedan knölar man ihop pappret och slänger det. Man slänger all dagens skit på något sätt - och så är man redo för en ny dag...
Inser att jag, när jag träffar Uffes kollegor/gemensamma vänner, så känns det på något sätt som om jag träffar en bit av Uffe....svårt att förklara, men det är en väldigt fin känsla💕💕💕
Saffranscider - ett plus, men MAX en flaska, sedan blir det lite "mycket" saffran
Minus
INGEN träning......inte tränat alls sedan typ i tisdags.....
ONT i nacken idag. Känner lite panikkänslor efter röntgensvaret. I vissa lägen har jag så ont att jag mår illa, de enda smärtstillande tabletter jag kan ta är alvedon. De hjälper inte alls. Diskbråcket sitter dumt till och går inte att operera. VAD gör jag om smärtan kommer oftare, om det inte finns någon smärtlindring att få?
Måste prata med läkaren och kolla om kanske Ketogan kan hjälpa. Tror jag får äta det.....
Måste prata med läkaren och kolla om kanske Ketogan kan hjälpa. Tror jag får äta det.....
HATAR det faktum att jag idag tillbringat HELA dagen i soffan. Helt ärligt - jag har suttit i soffan från 10 i förmiddags....och jag sitter här än...(kl. 23.45). Hur är det MÖJLIGT???? Har kört ett par tvättmaskiner, men det är ju inte så betungande. Lagat middag som iof tog lite tid (ngn typ av Paella m ris (såklart), saffran, chorizo, räkor, lufttorkad skinka, lök, tomat, rökt lax, vitt vin, hönsbuljong, vitlök, cayennepeppar, ärtor) - blev riktigt god. Inte ofta dottern faller för mina middagar - men idag slukade hon 2 portioner. Tittat på 3 avsnitt av "His dark materials" med barnen.....men jag hade ju, som vanligt, planer när jag vaknade....men som vanligt, nu för tiden, så blir de sällan eller aldrig genomförda.
Ska kanske skriva en "att göra" lista för kommande vecka här, sätta lite mer press på mig själv.....så att saker blir av...japp -det ska jag:
Måndag - Storhandla/träna (gymmet ligger ovanpå matvarubuiken....inga ursäker)
Tisdag - Träna/städa skafferiet
Onsdag - Tandläkaren i stan (tar det som ursäkt för att inte göra ngt annat - kanske träna innan...kanske.....sa jag kanske?)
Torsdag - Träna/baka inför adventskaffet, och gå på hockey m dottern
Fredag - Träna/baka, samt att rörmokaren kommer & ska filma avloppet
Lördag - Plocka fram adventljusstakarna/med dottern samt en kompis & hennes dotter, till Friends för att titta på hästshowen
Söndag - Träna/storhandla & baka
Hmmmm......glädjekalkylerad vecka tror jag....but I`ll give it a try👌
SAKNAR Uffes kramar, saknar hans armar runt mig, saknar hans blick när han smekte min kind och sa att han älskade mig. Det är så ofta han hamnar i ett sammanhang i mitt huvud....som på Tele2....han var ju i princip alltid på plats, jobbandes, om jag var på någon av arenorna....
BEHÖVER honom att bolla saker med, problem som dyker upp....där jag inte vet hur jag ska göra...jag står liksom och väger fram och tillbaka gällande vissa saker..... frågar mig själv om jag verkligen tar rätt beslut.... time will tell
Ibland sköljer en känsla av fullständig panik genom kroppen. Som att vara upptryckt i ett hörn utan att ha någon möjlighet att ta sig därifrån. Det spelar ingen roll hur mkt man sparkar och slåss - man är fast i hörnet, med en känsla av vanmakt & panik😔
Återigen är jag så otroligt tacksam för mina barn, jag kan tjata, gnata & gnälla på dom. Vara galet arg, irriterad, ledsen, beviken, orolig, glad, sur, tacksam - men i ALLA dessa känslor ligger det bara kärlek, dom helar mig💗.
KRAMA LIVET💜
